Frågan är högst berättigad av många goda skäl.
Idag tog regeringen beslutet att vi skall välkomna flyktingar med tältläger. Under september sökte 73079 personer asyl i landet och just nu är 108557 inskriva i asylsystemet.
Hur många som får belvijat sin ansökan vet man inte idag men det går att anta att asylsökande från Albanien, Kosovo, Serbien och ev. Irak får avslag och då kan vi räkna bort knappt 10000 återstår alltså ca 60000. Inflödet av asylsökande visar idag ingen avmattning utan kan förväntas bestå ett tag framåt. Vår statsminister säger idag att det krävs "både humanism och handfasthet" och jag säger då, vad pratar han om. Humanism vet han uppenbarligen inte vad det är och handfasthet är inte precis hans varumärke.
Stefan Löfven gör just nu vårt land och flyktingarna en stor otjänst.
De som idag söker sig till Sverige kan ha två skäl, antingen flyr man från ett land där man är hotad till liv och hälsa eller så kommer man hit för att skaffa sig ett bättre liv ur ekonomisk synpunkt. De förra har asylskäl och skall då få asyl. De senare saknar asylskäl och skall då återvända till hemlandet. Redan här finns ett problem. Många av de som får avslag på sin asylansökan väljer att stanna kvar. Hur många de senare är finns så klart ingen siffra på men uppskattningar som är gjorda pekar på mellan 20 och 50 tusen. Nu skulle jag kunna påstå att mörkertalet är stort men jag är allergisk mot mörkertal så jag avstår.
Nå, tillbaka till humanism och framtid för de flyktingar som söker sig hit.
Jag läser så gott som dagligen att de flyktingar som kommer hit är välutbildade människor som vi så väl behöver i vårt samhälle. Senast idag fanns en artikel i Kvällsposten av Lars Klint där han påstår att 1/3 del av de som kommer hit är högskoleutbildade, 1/3 del gymnasieutbildade och 1/3 del har lägre utbildning.
Sanningen ser lite annorlunda ut.
I juni såg det ut så här och det är den senast statistiken.
23% har en gymnasieutbildning kortare än 3 år.
21 % har gymnasieutbildning på 3 år.
15 % har en eftergymnasial utbildning kortare än 3 år
1,3 % har forskarutbildning
Källa SCB och Af
Inskrivna i Etableringsuppdraget som hade adekvat läkarutbildning och sökt legitimation var i maj 2015 41 personer som kom utanför EU, och lägg märke till att utanför EU innebär USA, Kina m.fl.
Om vi tittar på sysselsättningsgraden hos utrikes födda så var siffran för 2014 efter etableringstidens utgång 6% sysselsatta utan stöd. Om vi istället ser över tid så var sysselsättningen bland utrikes födda 2014 52% och har varit så i många år .
Källa SCB
Så trots retoriken om högutbildade och behövda människor talar statistiken ett helt annat språk.
Jag kommer inte ifrån tanken att vi tar emot asylsökande flyktingar som vi inte erbjuder annat än livslång bidragsförsörjning, undermåliga bostäder och en tillvaro utan egentlig framtid.
Ett ofta brukat argument är att "invandringen" lönar sig på sikt.
De stora flyktingmottagarna Malmö, och stockholmsförorterna går med enorma underskott och måste förlita sig på bidrag från staten. Min enkla fråga är då, när inträffar på sikt. Dessa orter har varit konkursmässiga i många år.
Att flyktingmottagandet innebär en påfrestning för samhället är väl ingen nyhet. Just nu går många kommuner på knä inte minst på grund av ensamkommande flyktingbarn. Den gruppen kväver sin särskilda omsorg. Även här ger samhället nu efter och skall inrätta vad man kallar stödboende. Det gamla kravet på familjehem och HVB-hem överger man av det enkla skälet att man inte klarar av att upprätthålla ett bra mottagande.
Humanitet?
SKL har aviserat skattehöjningen i kommunerna för att klara vård, skola och omsorg.
Migrationsverkets budget för innevarande år är 17 miljarder och beräknar sina kostnader fram till 2019 till 157 miljarder och de siffrorna är föråldrade idag.
Min sorgliga slutsats är att vi behöver inga flyktingar för att rädda vårt land från undergång, om så vore fallet hade vi tagit tillvara de resurser flyktingarna förmodas innebära. Min sorgliga slutsats är att humanitet är ett urholkat begrepp. Min sorgliga slutsats att de flesta nöjer sig med dagstidningarnas sorgliga uppgifter och struntar i sanningarna som finns runt hörnet. Min sorgliga slutsats är vi precis som regeringen säger, just nu befinner oss i en humanitär katastrof, men katastrofen finns här och just nu.
fredag 9 oktober 2015
söndag 14 juni 2015
Vad är det vi behöver?
Jo vi behöver fler jobb, bättre skola, bättre vård och bättre omsorg men det är tyvärr inte nog med det.
Vi behöver gemensamma värderingar och ett sammanhållet land med respekt för varandra.
Jag menar då inte respekt för ytterligheter eller avvikande åsikter och värderingar. När vi låter förskolebarn delta i Prideparader så har vi vuxna överskridit våra befogenheter. Barn har inga egna begrepp eller uppfattningar om Pride och måste därför få vara barn till de skaffat sig egna uppfattningar i frågan. Små barn skall inte heller placeras i religiösa skolor eftersom barn inte begriper religion.
De flesta politiker är rörande överens om vård, skola,omsorg men det finns några områden som få politiker verkar bekymra sig om och det förvånar och irriterar mig.
I vissa städer och förorter har idag huliganer och gangstrar tagit över makten. Det skjuts dagligen, bilar sätts i brand och man använder sprängämnen för att förstärka sin makt. En massa småungar härjar fritt och kastar sten på polis, ambulans och Räddningstjänst. Snorungarna klagar på att man inte har några lokaler att vara i men när samhället ställer upp med lokaler så bränner man ner dem.
Vi har på senare år fått läsa om rån, våldtäkter och "äldrebrott" dagligen. Narkotikan flödar fritt på gator och torg
Personer ockuperar privat och offentlig mark och bygger kåkstäder där. Biblioteken har blivit fritidslokaler för vilsna ungdomar. På våra vägar finns "pirater" och vi erbjuds asfaltering och takreparartioner av kriminella gäng. Vid snart sagt varje butiksingång sitter det fattiga människor med en framsträckt mugg och ber om en slant. På senare tid erbjuder de en kvast eller en tidning till försäljning. Priset på varan står sällan i relation till värdet utan det får lite av allmosa över sig trots allt.
Nu i dagarna fick vi till livs en ung flickas bortgång att ta till oss och försöka förstå. Gärningsmännen lär vara "gästarbetare". Vad de arbetat med är okänt men vi behöver inga sådana "gäster".
Den fria rörligheten ställer uppenbarligen oss inför problem som vi vare sig räknat med eller kan hantera.
Vi har uppenbarligen också misslyckats att få våra "nya Svenskar" att förstå Polisens, Räddningstjänstens, Ambulansens och Bibliotekens uppdrag.
Nu löper jag en uppenbar risk att klassas som främlingsfientlig och det får jag ta och acceptera.
Men att som politiker blunda för uppenbara samhällsproblem går inte ihop med mitt uppdrag att företräda alla människor i samhället.
Vi måste visst arbeta för bättre skola, bättre omsorg, bättre vård och fler jobb men om vi inte kan eller vågar ta tag i integration eller den vardagsbrottslighet vi dagligen konfronteras med så går vårt samhälle under.
Till sist när jag ändå har ångan uppe. Republikanska föreningen gör sig till åtlöje. Jag är ingen stor vän av kungar eller prinsar och prinsessor. Men att håna människor på grund av börd eller förstånd och handikapp hör inte hemma i vår tid.
Vi behöver gemensamma värderingar och ett sammanhållet land med respekt för varandra.
Jag menar då inte respekt för ytterligheter eller avvikande åsikter och värderingar. När vi låter förskolebarn delta i Prideparader så har vi vuxna överskridit våra befogenheter. Barn har inga egna begrepp eller uppfattningar om Pride och måste därför få vara barn till de skaffat sig egna uppfattningar i frågan. Små barn skall inte heller placeras i religiösa skolor eftersom barn inte begriper religion.
De flesta politiker är rörande överens om vård, skola,omsorg men det finns några områden som få politiker verkar bekymra sig om och det förvånar och irriterar mig.
I vissa städer och förorter har idag huliganer och gangstrar tagit över makten. Det skjuts dagligen, bilar sätts i brand och man använder sprängämnen för att förstärka sin makt. En massa småungar härjar fritt och kastar sten på polis, ambulans och Räddningstjänst. Snorungarna klagar på att man inte har några lokaler att vara i men när samhället ställer upp med lokaler så bränner man ner dem.
Vi har på senare år fått läsa om rån, våldtäkter och "äldrebrott" dagligen. Narkotikan flödar fritt på gator och torg
Personer ockuperar privat och offentlig mark och bygger kåkstäder där. Biblioteken har blivit fritidslokaler för vilsna ungdomar. På våra vägar finns "pirater" och vi erbjuds asfaltering och takreparartioner av kriminella gäng. Vid snart sagt varje butiksingång sitter det fattiga människor med en framsträckt mugg och ber om en slant. På senare tid erbjuder de en kvast eller en tidning till försäljning. Priset på varan står sällan i relation till värdet utan det får lite av allmosa över sig trots allt.
Nu i dagarna fick vi till livs en ung flickas bortgång att ta till oss och försöka förstå. Gärningsmännen lär vara "gästarbetare". Vad de arbetat med är okänt men vi behöver inga sådana "gäster".
Den fria rörligheten ställer uppenbarligen oss inför problem som vi vare sig räknat med eller kan hantera.
Vi har uppenbarligen också misslyckats att få våra "nya Svenskar" att förstå Polisens, Räddningstjänstens, Ambulansens och Bibliotekens uppdrag.
Nu löper jag en uppenbar risk att klassas som främlingsfientlig och det får jag ta och acceptera.
Men att som politiker blunda för uppenbara samhällsproblem går inte ihop med mitt uppdrag att företräda alla människor i samhället.
Vi måste visst arbeta för bättre skola, bättre omsorg, bättre vård och fler jobb men om vi inte kan eller vågar ta tag i integration eller den vardagsbrottslighet vi dagligen konfronteras med så går vårt samhälle under.
Till sist när jag ändå har ångan uppe. Republikanska föreningen gör sig till åtlöje. Jag är ingen stor vän av kungar eller prinsar och prinsessor. Men att håna människor på grund av börd eller förstånd och handikapp hör inte hemma i vår tid.
tisdag 12 maj 2015
Hej, det var länge sedan!
Det är inte ditt fel att det var länge sedan, det ligger helt på mig.
Men det är tyvärr så att orken just nu inte är på topp och till det finns många skäl.
Det främsta skälet är såklart ohälsa som kräver mycket. Men skall inte tvätta byken offentligt har det sagts men jag har förstått att det kan vara hälsofrämjande att dela med sig av sina tankar och funderingar. Och vill du inte läsa om mina tankar och funderingar kring min hälsa så kan du klicka på krysset uppe till höger redan nu fast du missar du lite filosofi också.
Min sambo har, som du som följt min blogg vet, drabbats av ohälsa av det värre slaget och det är inga sjukdomar som man bär eller upplever själv som person, det smittar av sig. Inte rent fysiskt men psykiskt och mentalt.
Jag besöker numera en psykolog nästan regelbundet för att få tillfälle att resonera kring mina upplevelser och tankar. Resonemangen ger ingen bot men en lindring vad gäller mitt psykiska tillstånd. Jag erkänner rakt av att jag inte mår bra. Kroppsligt kan jag säkert leva med mina småkrämpor många år till men när det gäller mina tankar och upplevelser är det lite mer osäkert. Nånå, man dör i regel inte av psykisk ohälsa även om det kan ta den vägen. Men det kommer många tankar om det fortsatt livet och hur det skall gestalta sig.
Jag blir 70 år i juni, sjuttio år. Jag har lite svårt att ta in det och ännu lite svårare att hantera det.
Rent konkret innebär det att jag befinner mig på vägen utför, mot livets slut.
Jag anser mig ha levt ett rikt liv med både framgång och motgång, men i stort ett bra och innehållsrikt liv. Jag har upplevt saker och händelser som de flesta inte är i närheten av. Jag har lärt mig saker som delvis är unika och delvis banala men som betytt mycket för mig personligen. Jag har utbildat och fortbildat mig och det värsta svar jag vet är "jag vet inte".
Försök slå mig i ett frågespel eller i melodikrysset. Jag är tämligen händig och har byggt både Friggebod och anlagt trädgårdar. Jag har byggt små elektroniska pryttlar och reparerat både bilar och väckarklockor.
Men det går så klart inte att luta sig mot gamla meriter eller upplevelser. I synnerhet inte när man befinner sig i både utförslut och uppförslut.
Men för att leva ett rikt liv i fortsättningen krävs det inspiration och en fast tro på att ohälsan försvinner. En stimulans i det vardagliga och mest av allt en ro i tillvaron, en tillvaro utan oroliga tankar och funderingar över hur resten av det förgängliga livet skall se ut.
Som jag ser det nu så har jag några mål och några skyldigheter.
Jag skall färdigställa mitt sista stora projekt "Ett år i Fridhem" och det arbetar jag på dagligen. Jag skall dela av mig av mina kunskaper och peppa en medlem i fotoklubben som har stora möjligheter att bli en framgångsrik fotograf. Sist men inte minst utan främst skall jag försöka ge det stöd jag kan till min sambo i hennes kamp mot sjukdom.
Nå hur hanterar jag vardagen och livet just nu?
Jag har alltid läst mycket böcker, ibland bara fackböcker, ibland bara skönlitteratur, och just nu mycket biografier och skitlitteratur. Jag tittar mycket på YouTube och all den goda musik som finns där. Tyvärr har jag inte riktigt ro att greppa mina egna instrument. Gitarren har jag fått ställa år sidan efter att jag bröt handleden och det kan jag leva med. Men mitt rara keyboard borde jag sitta mer med, men orken saknas.
Politiken och Fridhem då? Jodå, jag finns med i mina gamla nämnder och försöker göra mitt bästa där. Jag försöker också vara med i det allmänna politiska livet. Jag deltar i en del undersökningar hos partiet och även i en undersökning hos Göteborgs Universitet som handlar om väljare i allmänhet så jag försöker påverka enligt min tro och övertygelse. Jag har även sporadiska kontakter med de som styr och ställer i Fridhem.
Just nu är jag lite less över att man röjer både träd och buskar. Det blir säkert bättre för både personal och hyresgäster men tyvärr har man förstört mängder med häckningsplatser för småfåglar och mest av allt för Näktergalar. Man borde ta större hänsyn till de små varelser som utgör grunden i vår existens. Men även här har jag påverkat lite. Vi fick en ny garagedörr som är utmärkt och dörrstängare som gjort livet säkrare för hyresgäster vid en eventuell brand. Inte mycket att komma med kanske men att bli lyssnad på och tagen på allvar gör att jag tror att jag tillför något för andra än mig själv.
Jag har ambitionen att följa med något i rikspolitiken och lokalpolitiken på en högre nivå också och det går väl sådär. I dt lokal konstaterar jag att Miljöpartister är lite märkliga. Det är ett evigt gnäll om miljö utan förankring i verklighet. Anders Englessons retorik i fullmäktige senast kan närmast beskrivas som tröttande pekoral. Han glömde att berätta att april varit kallare än på länge och att maj månad fortsatt på samma tema. Att mars varit varmare än på många år hade har visserligen rätt i men det gäller att ta med hela sanningen. I partiledardebatten gjorde vår vice statsminister bort sig totalt, inte en utan flera gånger men i det fallet behöver jag inte kasta skit det har gjorts eftertryckligt i vår vår bedrövliga medierapportering.
Sist kan jag inte undanhålla dig ett litet resonemang med en lokalpolitiker med ett helt liv inom politiken.
Vi kom att samtala om invandring och integration.
Jag fick höra ungefär:
-Jag tror att invandringen är ett nollsummespel, om invandringen kostar landet en miljard eller låt mig ta i, två miljarder så köper "invandrarna" kläder, mat och bostäder, bilar och annat som ger staten inkomster av moms och skatter som ger samma inkomster som utgifterna.
Min invändning blev:
-Men snälla migration och integration kostar ca 17 miljarder i år.
-Var har du fått de summorna ifrån?
-Från regeringens hemsida.
-Du måste ha fel eller tolkat fel.
-Inte alls det kostar så mycket.
Slutreplik, Det tror jag inte på!
Min reflektion.
En bostad för ett ensamkommande flyktingbarn kan kosta 60.000 per månad.
Vi tar emot 200.000 flyktingar per år (mycket lågt räknat) och bygger mindre är 20.000 bostäder per år. Skall flyktingarna för evigt bo i läger som ger miljonvinster för den nya tidens entreprenörer. Nu är jag lite trött efter allt skrivande och överlämnar år dig slutsatser och reflektioner. KOmmentera gärna
Men det är tyvärr så att orken just nu inte är på topp och till det finns många skäl.
Det främsta skälet är såklart ohälsa som kräver mycket. Men skall inte tvätta byken offentligt har det sagts men jag har förstått att det kan vara hälsofrämjande att dela med sig av sina tankar och funderingar. Och vill du inte läsa om mina tankar och funderingar kring min hälsa så kan du klicka på krysset uppe till höger redan nu fast du missar du lite filosofi också.
Min sambo har, som du som följt min blogg vet, drabbats av ohälsa av det värre slaget och det är inga sjukdomar som man bär eller upplever själv som person, det smittar av sig. Inte rent fysiskt men psykiskt och mentalt.
Jag besöker numera en psykolog nästan regelbundet för att få tillfälle att resonera kring mina upplevelser och tankar. Resonemangen ger ingen bot men en lindring vad gäller mitt psykiska tillstånd. Jag erkänner rakt av att jag inte mår bra. Kroppsligt kan jag säkert leva med mina småkrämpor många år till men när det gäller mina tankar och upplevelser är det lite mer osäkert. Nånå, man dör i regel inte av psykisk ohälsa även om det kan ta den vägen. Men det kommer många tankar om det fortsatt livet och hur det skall gestalta sig.
Jag blir 70 år i juni, sjuttio år. Jag har lite svårt att ta in det och ännu lite svårare att hantera det.
Rent konkret innebär det att jag befinner mig på vägen utför, mot livets slut.
Jag anser mig ha levt ett rikt liv med både framgång och motgång, men i stort ett bra och innehållsrikt liv. Jag har upplevt saker och händelser som de flesta inte är i närheten av. Jag har lärt mig saker som delvis är unika och delvis banala men som betytt mycket för mig personligen. Jag har utbildat och fortbildat mig och det värsta svar jag vet är "jag vet inte".
Försök slå mig i ett frågespel eller i melodikrysset. Jag är tämligen händig och har byggt både Friggebod och anlagt trädgårdar. Jag har byggt små elektroniska pryttlar och reparerat både bilar och väckarklockor.
Men det går så klart inte att luta sig mot gamla meriter eller upplevelser. I synnerhet inte när man befinner sig i både utförslut och uppförslut.
Men för att leva ett rikt liv i fortsättningen krävs det inspiration och en fast tro på att ohälsan försvinner. En stimulans i det vardagliga och mest av allt en ro i tillvaron, en tillvaro utan oroliga tankar och funderingar över hur resten av det förgängliga livet skall se ut.
Som jag ser det nu så har jag några mål och några skyldigheter.
Jag skall färdigställa mitt sista stora projekt "Ett år i Fridhem" och det arbetar jag på dagligen. Jag skall dela av mig av mina kunskaper och peppa en medlem i fotoklubben som har stora möjligheter att bli en framgångsrik fotograf. Sist men inte minst utan främst skall jag försöka ge det stöd jag kan till min sambo i hennes kamp mot sjukdom.
Nå hur hanterar jag vardagen och livet just nu?
Jag har alltid läst mycket böcker, ibland bara fackböcker, ibland bara skönlitteratur, och just nu mycket biografier och skitlitteratur. Jag tittar mycket på YouTube och all den goda musik som finns där. Tyvärr har jag inte riktigt ro att greppa mina egna instrument. Gitarren har jag fått ställa år sidan efter att jag bröt handleden och det kan jag leva med. Men mitt rara keyboard borde jag sitta mer med, men orken saknas.
Politiken och Fridhem då? Jodå, jag finns med i mina gamla nämnder och försöker göra mitt bästa där. Jag försöker också vara med i det allmänna politiska livet. Jag deltar i en del undersökningar hos partiet och även i en undersökning hos Göteborgs Universitet som handlar om väljare i allmänhet så jag försöker påverka enligt min tro och övertygelse. Jag har även sporadiska kontakter med de som styr och ställer i Fridhem.
Just nu är jag lite less över att man röjer både träd och buskar. Det blir säkert bättre för både personal och hyresgäster men tyvärr har man förstört mängder med häckningsplatser för småfåglar och mest av allt för Näktergalar. Man borde ta större hänsyn till de små varelser som utgör grunden i vår existens. Men även här har jag påverkat lite. Vi fick en ny garagedörr som är utmärkt och dörrstängare som gjort livet säkrare för hyresgäster vid en eventuell brand. Inte mycket att komma med kanske men att bli lyssnad på och tagen på allvar gör att jag tror att jag tillför något för andra än mig själv.
Jag har ambitionen att följa med något i rikspolitiken och lokalpolitiken på en högre nivå också och det går väl sådär. I dt lokal konstaterar jag att Miljöpartister är lite märkliga. Det är ett evigt gnäll om miljö utan förankring i verklighet. Anders Englessons retorik i fullmäktige senast kan närmast beskrivas som tröttande pekoral. Han glömde att berätta att april varit kallare än på länge och att maj månad fortsatt på samma tema. Att mars varit varmare än på många år hade har visserligen rätt i men det gäller att ta med hela sanningen. I partiledardebatten gjorde vår vice statsminister bort sig totalt, inte en utan flera gånger men i det fallet behöver jag inte kasta skit det har gjorts eftertryckligt i vår vår bedrövliga medierapportering.
Sist kan jag inte undanhålla dig ett litet resonemang med en lokalpolitiker med ett helt liv inom politiken.
Vi kom att samtala om invandring och integration.
Jag fick höra ungefär:
-Jag tror att invandringen är ett nollsummespel, om invandringen kostar landet en miljard eller låt mig ta i, två miljarder så köper "invandrarna" kläder, mat och bostäder, bilar och annat som ger staten inkomster av moms och skatter som ger samma inkomster som utgifterna.
Min invändning blev:
-Men snälla migration och integration kostar ca 17 miljarder i år.
-Var har du fått de summorna ifrån?
-Från regeringens hemsida.
-Du måste ha fel eller tolkat fel.
-Inte alls det kostar så mycket.
Slutreplik, Det tror jag inte på!
Min reflektion.
En bostad för ett ensamkommande flyktingbarn kan kosta 60.000 per månad.
Vi tar emot 200.000 flyktingar per år (mycket lågt räknat) och bygger mindre är 20.000 bostäder per år. Skall flyktingarna för evigt bo i läger som ger miljonvinster för den nya tidens entreprenörer. Nu är jag lite trött efter allt skrivande och överlämnar år dig slutsatser och reflektioner. KOmmentera gärna
fredag 6 februari 2015
Om reklam, bilder och manipulation.
Apropå mina bilder i allmänhet och en bild jag la ut på Facebook i synnerhet så skall jag försöka förklara lite kring bilder.
Om du nu inte vet vem Sofia är så vet i varje fall Sofia det och det här är till dig Sofia.
Att "manipulera" en bild på en modell kan tyckas vara förkastligt. Att göra en redan smal modell smalare eller att göra en makeup i Photoshop anses av många som både fusk och oetiskt.
Det går att göra snart sagt allt i Photoshop idag om man har kunskapen.
Nu är inte Photoshop alltid Photoshop. Själv använder jag ett program som heter Elements och det är en "lågprisvariant" av Photoshop. Mitt program tillåter inte allt som det stora Photoshop gör. Men möjligheterna i Elements är näst intill oändliga och visst går det att både förminska och förstora en kropp liksom det går att göra en snygg makeup eller ta bort finnar och blemmor. Liksom det går att bleka tänder och få till vita ögonvitor.
Vad har då alla dessa finesser för syfte? Det är helt enkelt så att reklambranschen lever på sin reklam. Man gör reklam och antingen säljer reklamen eller så gör den inte det.
Du kikar i en katalog på ett klädesplagg och antingen tilltalas du av plagget eller så gör du det inte.
Det som styr det hela är att reklamen vill att du uppfattar "så här vill jag se ut".
All reklam mäter alltså sin effekt av reklamen. Säljer det eller säljer det inte.
Det är klart och tydligt att "manipulerade" bilder säljer bättre än den naturliga bilden.
Detta då trots att opinionen hyllar den naturliga bilden utan retusch.
Så till Ulla. Du vet kanske inte vem Ulla är, men Ulla vet och det här är till dig Ulla .
Och nu blir det mer komplicerat och tekniskt.
Du har en kamera som du fotograferar med, du får ut bilden ur kameran och är nöjd eller kanske missnöjd och skyller på kameran men felet kan bero på många olika parametrar.
Om jag tar det från början så är alla bilder som alla kameror tar i något som kallas Råformat eller "RAW". Men många kameror gör om din bild som är tagen i RAW till Jpeg och det är inte bra. Jpeg är ett destruktivt bildformat eftersom förvandlingen till Jpeg tar bort massor av den information som fanns i den ursprungliga bilden. Varje kamerafabrikat har i stort sett sin version av både RAW och Jpeg. Det enda som är standard är att Jpeg ser likadant ut i slutänden. Jpeg kan således hanteras av alla datorer, plattor och telefoner.
RAW kan inte ses av annat är ett specifikt program (det finns olika programfabrikat) som används för att "framkalla" bilden och göra om den till Jpeg eller något annat synligt bildformat. Det går också att behålla den i RAW och samtidigt spara den i Jpeg-format. När bilden ligger framme i ett program som kan hantera RAW så går det att rätta till lite av de misstag som gjordes vid exponeringen. Det går att ändra exponeringen, vitheten (vitbalansen), kontrasten och en hel del annat. Därmed inte sagt att det går att rädda en helt misslyckad bild.
Du frågade om min bild var ändrad i Photoshop och svaret är alltså att eftersom jag alltid fotograferar i RAW-format så har alla mina bilder framkallats från RAW till Jpeg och ofta också justerats i efterhand.
I Photoshop eller för den delen Elements går det att utöver framkallningen göra tusentals justeringar eller att manipulera bilden.
Enkelt förklarat kan man tänka sig att över bilden i datorn lägger man en klar plastfilm ungefär en sådan man använde när man framställde overheadbilder förr i världen. På denna plastfilm kan man sedan virtuellt måla, fylla i, dölja, lägga till bilder, färger eller vad du kan tänka dig.
För att göra en lite större och bredare människa finns det en "pensel" som man kan knuffa in överflödet utan att bilden förstörs. Med lite kunskap och försiktighet kan man göra en person tunn som ett streck.
Jag har själv vid tillfällen både gjort om en ögonmakeup, förtätat ögonfransar, lagt till glans i läppstiftet, gjort ögonvitor vitare men aldrig annat än på skoj ändrat kroppsformen på någon.
Att göra avancerad retusch är tidsödande och tröttande varför det oftare är enklare att försöka göra rätt från början.
Den bild jag visade är ganska hyfsad från början men jag har förstärkt dramatiken i den genom att använda 6 olika lager "plastfilm" som vart och ett innehåller förändringar av den ursprungliga bilden.
Jag antog också att bilden inte ser likadan ut på min skärm som på din och det på goda grunder. När du köper en bildskärm så har säljaren oftast ställt in den så att den skall visa en kontrastrik och väldigt ljus bild. Bilden som visas är också färgrik och skall tilltala dig.
Men en bildskärm måste kalibreras så att den visar färgerna rätt. Min bildskärm är inställd på dagsljusfärg dvs 5000 kelvin och färgerna rött, grönt och blått (som är de kameran använder) är också kalibrerade enligt en standard.
För att ytterligare krångla till det så komprimerar Facebook bilden så att den tappar ytterligare av den information som fanns i Jpeg. Jag vågar anta att du har svårt att se huset i bilden men på min dator syns det om än inte mycket mer än så.
Om du nu inte vet vem Sofia är så vet i varje fall Sofia det och det här är till dig Sofia.
Att "manipulera" en bild på en modell kan tyckas vara förkastligt. Att göra en redan smal modell smalare eller att göra en makeup i Photoshop anses av många som både fusk och oetiskt.
Det går att göra snart sagt allt i Photoshop idag om man har kunskapen.
Nu är inte Photoshop alltid Photoshop. Själv använder jag ett program som heter Elements och det är en "lågprisvariant" av Photoshop. Mitt program tillåter inte allt som det stora Photoshop gör. Men möjligheterna i Elements är näst intill oändliga och visst går det att både förminska och förstora en kropp liksom det går att göra en snygg makeup eller ta bort finnar och blemmor. Liksom det går att bleka tänder och få till vita ögonvitor.
Vad har då alla dessa finesser för syfte? Det är helt enkelt så att reklambranschen lever på sin reklam. Man gör reklam och antingen säljer reklamen eller så gör den inte det.
Du kikar i en katalog på ett klädesplagg och antingen tilltalas du av plagget eller så gör du det inte.
Det som styr det hela är att reklamen vill att du uppfattar "så här vill jag se ut".
All reklam mäter alltså sin effekt av reklamen. Säljer det eller säljer det inte.
Det är klart och tydligt att "manipulerade" bilder säljer bättre än den naturliga bilden.
Detta då trots att opinionen hyllar den naturliga bilden utan retusch.
Så till Ulla. Du vet kanske inte vem Ulla är, men Ulla vet och det här är till dig Ulla .
Och nu blir det mer komplicerat och tekniskt.
Du har en kamera som du fotograferar med, du får ut bilden ur kameran och är nöjd eller kanske missnöjd och skyller på kameran men felet kan bero på många olika parametrar.
Om jag tar det från början så är alla bilder som alla kameror tar i något som kallas Råformat eller "RAW". Men många kameror gör om din bild som är tagen i RAW till Jpeg och det är inte bra. Jpeg är ett destruktivt bildformat eftersom förvandlingen till Jpeg tar bort massor av den information som fanns i den ursprungliga bilden. Varje kamerafabrikat har i stort sett sin version av både RAW och Jpeg. Det enda som är standard är att Jpeg ser likadant ut i slutänden. Jpeg kan således hanteras av alla datorer, plattor och telefoner.
RAW kan inte ses av annat är ett specifikt program (det finns olika programfabrikat) som används för att "framkalla" bilden och göra om den till Jpeg eller något annat synligt bildformat. Det går också att behålla den i RAW och samtidigt spara den i Jpeg-format. När bilden ligger framme i ett program som kan hantera RAW så går det att rätta till lite av de misstag som gjordes vid exponeringen. Det går att ändra exponeringen, vitheten (vitbalansen), kontrasten och en hel del annat. Därmed inte sagt att det går att rädda en helt misslyckad bild.
Du frågade om min bild var ändrad i Photoshop och svaret är alltså att eftersom jag alltid fotograferar i RAW-format så har alla mina bilder framkallats från RAW till Jpeg och ofta också justerats i efterhand.
I Photoshop eller för den delen Elements går det att utöver framkallningen göra tusentals justeringar eller att manipulera bilden.
Enkelt förklarat kan man tänka sig att över bilden i datorn lägger man en klar plastfilm ungefär en sådan man använde när man framställde overheadbilder förr i världen. På denna plastfilm kan man sedan virtuellt måla, fylla i, dölja, lägga till bilder, färger eller vad du kan tänka dig.
För att göra en lite större och bredare människa finns det en "pensel" som man kan knuffa in överflödet utan att bilden förstörs. Med lite kunskap och försiktighet kan man göra en person tunn som ett streck.
Jag har själv vid tillfällen både gjort om en ögonmakeup, förtätat ögonfransar, lagt till glans i läppstiftet, gjort ögonvitor vitare men aldrig annat än på skoj ändrat kroppsformen på någon.
Att göra avancerad retusch är tidsödande och tröttande varför det oftare är enklare att försöka göra rätt från början.
Den bild jag visade är ganska hyfsad från början men jag har förstärkt dramatiken i den genom att använda 6 olika lager "plastfilm" som vart och ett innehåller förändringar av den ursprungliga bilden.
Jag antog också att bilden inte ser likadan ut på min skärm som på din och det på goda grunder. När du köper en bildskärm så har säljaren oftast ställt in den så att den skall visa en kontrastrik och väldigt ljus bild. Bilden som visas är också färgrik och skall tilltala dig.
Men en bildskärm måste kalibreras så att den visar färgerna rätt. Min bildskärm är inställd på dagsljusfärg dvs 5000 kelvin och färgerna rött, grönt och blått (som är de kameran använder) är också kalibrerade enligt en standard.
För att ytterligare krångla till det så komprimerar Facebook bilden så att den tappar ytterligare av den information som fanns i Jpeg. Jag vågar anta att du har svårt att se huset i bilden men på min dator syns det om än inte mycket mer än så.
söndag 28 september 2014
Om dumhet och tomhet.
Jag lyssnade till ett föredrag av Mats Alvesson över temat Funktionell dumhet och det följande är inspirerat av detta föredrag och hans bok "Tomhetens triumf".
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mats_Alvesson
Alla slutsatser här är mina egna och ävenså eventuella misstag eller avvikelser från hans resonemang.
Funktionell dumhet är då när ett företag eller en organisation saknar kritisk reflektion. Alltså när medarbetare inte ifrågasätter beslut, strukturer eller visioner.
Låt mig ta några exempel.
Karlshamns kommun har ett antal dokument som skall styra verksamheten eller ge riktlinjer i både det politiska arbetet och i den dagliga verksamheten.
I dokumentet "Integrationspolitiskt program"
http://www.karlshamn.se/Global/Karlshamn/Styrdokument/Externa/Integrationspolitiskt_program.pdf
beskrivs hur nämnder och verksamheter skall arbeta för integration i Karlshamn och jag garanterar att inte en enda nämnd eller verksamhet har ägnat dokumentet minsta arbete eller ens uppmärksamhet.
Jag har tagit mig för att uppmärksamma detta i både nämnd och i det politiska arbetet men utan minsta framgång. Min slutsats är att detta är funktionell dumhet. Ingen vill ifrågasätta beslut eller struktur. Man saknar kritisk reflektion och tyvärr också integration som en följd av det.
Vi har nyss haft en valrörelse som förmodligen är den smutsigaste i alla tider.
Socialdemokraterna valde att föra fram "Jobb, skola och omsorg".
Alliansen valde att gå till val på "Ansvar för ekonomin, fler jobb, och skolan sammanfattat i "Vi bygger Sverige"".
Sverigedemokraterna gick till val på "minskad invandring" som viktigaste huvudpunkt.
Vare sig Alliansen eller Socialdemokraterna hade minsta intresse av att diskutera invandring eller något annat med SD. Media hade all fokus på SD och deras främlingsfientlighet, islamofobi och allmänna brottslighet och inte det ringaste intresse av att diskutera flyktingmottagning eller integration.
Med facit i hand så var det i runda tal 800.000 väljare som ansåg att dessa frågor var väsentliga och röstade på därför på SD.
Detta är funktionell dumhet.
I varje debatt hade det varit möjligt att bemöta SD och deras argument men den funktionella dumheten gjorde detta omöjligt.
I organisationer där medlemmarna inte kan, vill eller vågar ifrågasätta beslut eller strukturer så går det åt .........
Funktionell dumhet är tyvärr under stark tillväxt både i det politiska livet och i samhället i stort.
Låt mig då skriva lite om "Tomhetens triumf".
Vi lever i en tid av ledarskapets välsignelse och visioner som en väg in framtiden. Vi innefattas också av professionalism och status i det privata och i yrkeslivet.
Om vi höjer lärarnas status så höjs per automatik elevernas betyg. Om vi höjer företagsledarnas löner så går företagen bättre. Om vi inför fler titlar som exempelvis coach, lots, entreprenör, förstelärare, och managementkonsult så inbillar vi oss att vi åstadkommit något.
Men det är tomhetens triumf.
Självklart blir inte eleverna bättre undervisade för att vi höjer lärarnas löner.
Vården blir inte generellt bättre för att lönerna blir bättre eller att det blir fler titlar inom vården. Det blir bara tomhetens triumf.
Idag ser vi mängder av titlar och yrken som bara för 10 år sedan var främmande.
Vad gör en jobblots och vad förväntas av en sådan?
Vad lever en superbloggare av annat än åsikter.
Vem har certifierat "hälsobutikernas" hälsoexperter?
Vem har utbildat de legitimerade personliga tränarna?
Vad gör en ledarskapskonsult?
Listan kunde bli mycket längre.
Tomhetens triumf!
Det finns en annan gren av funktionell dumhet som innebär att jag protesterar genom att göra ingenting.
Jag tänker inte rösta i EU-valet eftersom jag inte tycker om EU och röstade emot vårt inträde.
Jag röstar inte på Socialdemokraterna eftersom Socialdemokraterna inte är som på 50-talet.
Jag röstar inte alls eftersom samhället är helt åt hel---e, och jag vägrar att ta del i det.
Det finns inget parti som helt företräder mig.
Jag avskyr "globaliseringen".
Funktionell dumhet.
Med ovanstående beslut blir man bara en gammal surgubbe eller eventuellt en surkärring.
Och den enda påverkan på samhället blir en utebliven röst och avsaknad av demokrati som den var avsedd.
Har jag då själv klarat mig från Funktionell dumhet eller Tomhetens triumf?
Nej, tyvärr. Men jag är uppmärksam på begreppen och följden av både tomhet och dumhet.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mats_Alvesson
Alla slutsatser här är mina egna och ävenså eventuella misstag eller avvikelser från hans resonemang.
Funktionell dumhet är då när ett företag eller en organisation saknar kritisk reflektion. Alltså när medarbetare inte ifrågasätter beslut, strukturer eller visioner.
Låt mig ta några exempel.
Karlshamns kommun har ett antal dokument som skall styra verksamheten eller ge riktlinjer i både det politiska arbetet och i den dagliga verksamheten.
I dokumentet "Integrationspolitiskt program"
http://www.karlshamn.se/Global/Karlshamn/Styrdokument/Externa/Integrationspolitiskt_program.pdf
beskrivs hur nämnder och verksamheter skall arbeta för integration i Karlshamn och jag garanterar att inte en enda nämnd eller verksamhet har ägnat dokumentet minsta arbete eller ens uppmärksamhet.
Jag har tagit mig för att uppmärksamma detta i både nämnd och i det politiska arbetet men utan minsta framgång. Min slutsats är att detta är funktionell dumhet. Ingen vill ifrågasätta beslut eller struktur. Man saknar kritisk reflektion och tyvärr också integration som en följd av det.
Vi har nyss haft en valrörelse som förmodligen är den smutsigaste i alla tider.
Socialdemokraterna valde att föra fram "Jobb, skola och omsorg".
Alliansen valde att gå till val på "Ansvar för ekonomin, fler jobb, och skolan sammanfattat i "Vi bygger Sverige"".
Sverigedemokraterna gick till val på "minskad invandring" som viktigaste huvudpunkt.
Vare sig Alliansen eller Socialdemokraterna hade minsta intresse av att diskutera invandring eller något annat med SD. Media hade all fokus på SD och deras främlingsfientlighet, islamofobi och allmänna brottslighet och inte det ringaste intresse av att diskutera flyktingmottagning eller integration.
Med facit i hand så var det i runda tal 800.000 väljare som ansåg att dessa frågor var väsentliga och röstade på därför på SD.
Detta är funktionell dumhet.
I varje debatt hade det varit möjligt att bemöta SD och deras argument men den funktionella dumheten gjorde detta omöjligt.
I organisationer där medlemmarna inte kan, vill eller vågar ifrågasätta beslut eller strukturer så går det åt .........
Funktionell dumhet är tyvärr under stark tillväxt både i det politiska livet och i samhället i stort.
Låt mig då skriva lite om "Tomhetens triumf".
Vi lever i en tid av ledarskapets välsignelse och visioner som en väg in framtiden. Vi innefattas också av professionalism och status i det privata och i yrkeslivet.
Om vi höjer lärarnas status så höjs per automatik elevernas betyg. Om vi höjer företagsledarnas löner så går företagen bättre. Om vi inför fler titlar som exempelvis coach, lots, entreprenör, förstelärare, och managementkonsult så inbillar vi oss att vi åstadkommit något.
Men det är tomhetens triumf.
Självklart blir inte eleverna bättre undervisade för att vi höjer lärarnas löner.
Vården blir inte generellt bättre för att lönerna blir bättre eller att det blir fler titlar inom vården. Det blir bara tomhetens triumf.
Idag ser vi mängder av titlar och yrken som bara för 10 år sedan var främmande.
Vad gör en jobblots och vad förväntas av en sådan?
Vad lever en superbloggare av annat än åsikter.
Vem har certifierat "hälsobutikernas" hälsoexperter?
Vem har utbildat de legitimerade personliga tränarna?
Vad gör en ledarskapskonsult?
Listan kunde bli mycket längre.
Tomhetens triumf!
Det finns en annan gren av funktionell dumhet som innebär att jag protesterar genom att göra ingenting.
Jag tänker inte rösta i EU-valet eftersom jag inte tycker om EU och röstade emot vårt inträde.
Jag röstar inte på Socialdemokraterna eftersom Socialdemokraterna inte är som på 50-talet.
Jag röstar inte alls eftersom samhället är helt åt hel---e, och jag vägrar att ta del i det.
Det finns inget parti som helt företräder mig.
Jag avskyr "globaliseringen".
Funktionell dumhet.
Med ovanstående beslut blir man bara en gammal surgubbe eller eventuellt en surkärring.
Och den enda påverkan på samhället blir en utebliven röst och avsaknad av demokrati som den var avsedd.
Har jag då själv klarat mig från Funktionell dumhet eller Tomhetens triumf?
Nej, tyvärr. Men jag är uppmärksam på begreppen och följden av både tomhet och dumhet.
måndag 15 september 2014
Valet
Låt mig först konstatera att jag inte är mycket till prognosmakare.
Jag trodde att Moderaterna skulle tappa mandat i kommunen men lite förvånande så höll man i stort ställningarna.
Jag hade också fel i att Kristdemokraternas slutna led skulle fungera men så blev det inte heller.
Jag hade däremot rätt i att Socialdemokraterna skulle gå framåt och att Kommunisterna skulle åka ut.
Nåja även solen har fläckar.
Nu klarar sig vår kommunala allians med nöd och näppe men frågan är om det kunde vara klokt att söka lite större stöd. Det blir väl ett svar på den frågan i sinom tid.
Själv har jag förslag med det behåller jag för mig själv så länge.
Nu skall jag kanske, vis av erfarenheten, hålla mig borta från prognoser och synpunkter på val men jag kan väl få filosofera lite över riksdagsvalet.
Jag borde väl visa min avsky för Sverigedemokraternas framgång och på ett sätt gör jag det men på annat sätt kan jag bara säga till övriga partier "som man bäddar får man ligga".
Det är 781 124 personer som röstat SD och även om en del eller till och med många faller under tillmälena "rasister, främlingsfientliga, islamofober" så hjälper det det.
Det är lik förbannat 781 124 personer som röstat SD och till detta finns många anledningar.
Alla andra partier har låtit SD spela sitt eget spel på sin egen planhalva och konsekvent vägrat att diskutera deras käraste frågor, integration och invandring.
Argumenten blåsa i visselpipa, spela saxofon, vända rumpan till och liknande är inga sakargument och biter antagligen vare sig på dig eller mig i en diskussion men många inbillar sig att det biter på SDs väljare.
Här finns den medicin som är en del av botemedlet enligt min mening
http://www.aftonbladet.se/debatt/article19538256.ab
Nu hur skall nu Löfven få ihop en regering som överlever mandatperioden?
Miljöpartiet är antagligen en svår nöt att knäcka, Vänsterpartiet är väl inte mycket lättare.
Nu uttryckte Löfven innan valet att han ville ha ""breda lösningar över blockgränserna" och det vore klokt av många skäl. Att få med ett av de forna Allianspartierna skulle för överskådlig framtid spräcka Alliansen men frågan är då vilket eller vilka av partierna. Personligen har jag svårt för både Lööf och Björklund men med min erfarenhet så är det lättare att begära rättning i ledet av en gammal soldat (?) än av en centerpartist som inte vet vad ett led är om man inte står först i det. Så Löfven, prata med majoren.
Sen måste jag säga att med att de moderata partikamraterna Fredrik och Anders behöver partiet inga ovänner för att gå under. Att som sura småungar lämna i ett svårt läge tyder inte på någon särskild känsla för partiet och framtiden. Om nu bara Calle också avgår så är Moderaterna sänkta för mycket lång tid. Uppenbarligen tror inte moderatledningen på någon framtid för vare sig Alliansen eller partiet
Jag trodde att Moderaterna skulle tappa mandat i kommunen men lite förvånande så höll man i stort ställningarna.
Jag hade också fel i att Kristdemokraternas slutna led skulle fungera men så blev det inte heller.
Jag hade däremot rätt i att Socialdemokraterna skulle gå framåt och att Kommunisterna skulle åka ut.
Nåja även solen har fläckar.
Nu klarar sig vår kommunala allians med nöd och näppe men frågan är om det kunde vara klokt att söka lite större stöd. Det blir väl ett svar på den frågan i sinom tid.
Själv har jag förslag med det behåller jag för mig själv så länge.
Nu skall jag kanske, vis av erfarenheten, hålla mig borta från prognoser och synpunkter på val men jag kan väl få filosofera lite över riksdagsvalet.
Jag borde väl visa min avsky för Sverigedemokraternas framgång och på ett sätt gör jag det men på annat sätt kan jag bara säga till övriga partier "som man bäddar får man ligga".
Det är 781 124 personer som röstat SD och även om en del eller till och med många faller under tillmälena "rasister, främlingsfientliga, islamofober" så hjälper det det.
Det är lik förbannat 781 124 personer som röstat SD och till detta finns många anledningar.
Alla andra partier har låtit SD spela sitt eget spel på sin egen planhalva och konsekvent vägrat att diskutera deras käraste frågor, integration och invandring.
Argumenten blåsa i visselpipa, spela saxofon, vända rumpan till och liknande är inga sakargument och biter antagligen vare sig på dig eller mig i en diskussion men många inbillar sig att det biter på SDs väljare.
Här finns den medicin som är en del av botemedlet enligt min mening
http://www.aftonbladet.se/debatt/article19538256.ab
Nu hur skall nu Löfven få ihop en regering som överlever mandatperioden?
Miljöpartiet är antagligen en svår nöt att knäcka, Vänsterpartiet är väl inte mycket lättare.
Nu uttryckte Löfven innan valet att han ville ha ""breda lösningar över blockgränserna" och det vore klokt av många skäl. Att få med ett av de forna Allianspartierna skulle för överskådlig framtid spräcka Alliansen men frågan är då vilket eller vilka av partierna. Personligen har jag svårt för både Lööf och Björklund men med min erfarenhet så är det lättare att begära rättning i ledet av en gammal soldat (?) än av en centerpartist som inte vet vad ett led är om man inte står först i det. Så Löfven, prata med majoren.
Sen måste jag säga att med att de moderata partikamraterna Fredrik och Anders behöver partiet inga ovänner för att gå under. Att som sura småungar lämna i ett svårt läge tyder inte på någon särskild känsla för partiet och framtiden. Om nu bara Calle också avgår så är Moderaterna sänkta för mycket lång tid. Uppenbarligen tror inte moderatledningen på någon framtid för vare sig Alliansen eller partiet
lördag 13 september 2014
Så här går valet i Karlshamn
Jag sitter här med lite gamla siffror från tidigare val, jag tittar på mandatfördelningar och opinionsundersökningar. Jag vrider och vänder, gissar och försöker få till ett valresultat för Karlshamns del redan idag.
Så här ser det ut i fullmäktige idag.
Moderaterna 11
Centern 3
Folkpartiet 3
Socialdemokraterna 20
Vänsterpartiet 2
Miljöpartiet 5
Sverigedemokraterna 5
Kristdemokraterna 1
Kommunisterna 1
Summa 51 och så måste det förbli.
Om man då tittar lite på hur opinionen varit i år och tidigare år på riksplanet och försiktigt försöker översätta det till Karlshamn.
Kommunisterna består en en samling gamla sura gubbar som inte har mycket att tillföra. Sedan man förlorade sitt toppnamn Anders Englesson så har det gått utför och i år kommer man med knapp marginal under strecket.
Kristdemokraterna är en liten sluten grupp som består mest av en religiös inriktning och där har man kontroll på varandra så man klarar sig med knappast möjliga marginal och behåller sitt mandat.
Folkpartiet har besvär med Majoren och en ganska svajig väljarkår. Man saknar Alliansens stöd och det ger ett litet bakslag även kommunalt. Dessutom börjar representanterna bli lite till åren och dessa lutar sig lite tillbaka. Man tappar.
Socialdemokraterna har fördel av att det blåser en svag vänstervind och har också gjort en aktiv valrörelse i Kommunen. En klar föryngring på valsedeln gör sitt till även om okända och oprövade namn har sin fara. Det blir ett marginellt bättre val.
Vänsterpartiet har funnit nya sympatisörer men i kommunen är det samma gamla namn som alltid. Man syns och hörs för lite i kommunen. Det blir dött lopp och inte bättre än tidigare.
Sverigedemokraterna kämpar i riket om tredjeplatsen och styrkan är alla de som känner sig förfördelade på grund av asylpolitiken. Trots usla lokala representanter så får man fördelar av medvinden i riket.
Miljöpartiet har både för och emot sig. Går rätt bra i riket, men många minns att man har tagit en kommunist till sig som är oerhört dominant i kommunen. Man saknar trovärdig profil i kommunen men reder sig bra.
Moderaterna har svårt. Valfrihet fungerar dåligt numera, skattesänkningar har väl gjort sitt och alla initiativ i kommunen har styrts av rikspolitiken så nä, det går lite utför.
Centerpartiet lider av en dålig partiledare centralt, ett förkastat partiprogram fick många lokala partiarbetare att bli besvikna. Lokalt lider man av att ingå i en koalition eftersom man saknar egen profil.
Så min prognos är:
Moderaterna tappar två mandat och stannar på 9
Centern tappar ett mandat och får 2
Folkpartiet tappar också ett mandat 2
Socialdemokraterna får 2 mandat till 22
Vänsterpartiet blir oförändrat 2
Miljöpartiet får ett mandat till 6
Sverigedemokraterna ökar med 2 mandat 7
Kristdemokraterna behåller ställningen 1
Kommunisterna står utanför 0
Så bildas då koalitionen igen med Socialdemokraterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna och lugnet lägrar sig över kommunen.
Hur det går i riket är en helt annan historia.
Så här ser det ut i fullmäktige idag.
Moderaterna 11
Centern 3
Folkpartiet 3
Socialdemokraterna 20
Vänsterpartiet 2
Miljöpartiet 5
Sverigedemokraterna 5
Kristdemokraterna 1
Kommunisterna 1
Summa 51 och så måste det förbli.
Om man då tittar lite på hur opinionen varit i år och tidigare år på riksplanet och försiktigt försöker översätta det till Karlshamn.
Kommunisterna består en en samling gamla sura gubbar som inte har mycket att tillföra. Sedan man förlorade sitt toppnamn Anders Englesson så har det gått utför och i år kommer man med knapp marginal under strecket.
Kristdemokraterna är en liten sluten grupp som består mest av en religiös inriktning och där har man kontroll på varandra så man klarar sig med knappast möjliga marginal och behåller sitt mandat.
Folkpartiet har besvär med Majoren och en ganska svajig väljarkår. Man saknar Alliansens stöd och det ger ett litet bakslag även kommunalt. Dessutom börjar representanterna bli lite till åren och dessa lutar sig lite tillbaka. Man tappar.
Socialdemokraterna har fördel av att det blåser en svag vänstervind och har också gjort en aktiv valrörelse i Kommunen. En klar föryngring på valsedeln gör sitt till även om okända och oprövade namn har sin fara. Det blir ett marginellt bättre val.
Vänsterpartiet har funnit nya sympatisörer men i kommunen är det samma gamla namn som alltid. Man syns och hörs för lite i kommunen. Det blir dött lopp och inte bättre än tidigare.
Sverigedemokraterna kämpar i riket om tredjeplatsen och styrkan är alla de som känner sig förfördelade på grund av asylpolitiken. Trots usla lokala representanter så får man fördelar av medvinden i riket.
Miljöpartiet har både för och emot sig. Går rätt bra i riket, men många minns att man har tagit en kommunist till sig som är oerhört dominant i kommunen. Man saknar trovärdig profil i kommunen men reder sig bra.
Moderaterna har svårt. Valfrihet fungerar dåligt numera, skattesänkningar har väl gjort sitt och alla initiativ i kommunen har styrts av rikspolitiken så nä, det går lite utför.
Centerpartiet lider av en dålig partiledare centralt, ett förkastat partiprogram fick många lokala partiarbetare att bli besvikna. Lokalt lider man av att ingå i en koalition eftersom man saknar egen profil.
Så min prognos är:
Moderaterna tappar två mandat och stannar på 9
Centern tappar ett mandat och får 2
Folkpartiet tappar också ett mandat 2
Socialdemokraterna får 2 mandat till 22
Vänsterpartiet blir oförändrat 2
Miljöpartiet får ett mandat till 6
Sverigedemokraterna ökar med 2 mandat 7
Kristdemokraterna behåller ställningen 1
Kommunisterna står utanför 0
Så bildas då koalitionen igen med Socialdemokraterna, Folkpartiet, Centern och Kristdemokraterna och lugnet lägrar sig över kommunen.
Hur det går i riket är en helt annan historia.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)